Nja nu har jag suttit ikväll och knåpat ihop en "planlösning", dock utan väggar och dörrar och fönster. Ja, för hur jag än sätter väggarna får jag alltid någon "tomyta" som bara känns till spillo. Eller så får jag inte ihop det här med förvaring. Jag vill ju ha grymt mycket förvaring i hallen. Helst en stor spegelvägg med skjutdörrar där man kan få undan flera av årets säsongers kläder medan de nuvarande hänger framme vid en söt hatthylla som inte är överbelastad. För det är den idag, mer än överbelastad. Jag vill ha luftigt. En walking closet till mitt och Adams sovrum på minst 4 kvm, helst 6 kvm. Luftigt och plats för alla våra paltor. Och så en liten walking closet på ca 3 kvm till Junis rum, som kan användas till koja, förvaring, eller klädkammare. Vad nu fröken själv kommer tycka senare. Men i tonåren kommer hon nog va tacksam för en walking closet, det tror jag i alla fall. För jag siktar faktiskt på att vi ska bo här även när Juni är tonåring. Även fast Adam tror att vi kommer flytta till nytt eller kanske till och med kommer bygga ett andra eller tredje hus. Men jag vill tänka att vi ska bo i vårt hus länge, väldigt länge. Bli fler familjemedlemmar, möblera om, tapetsera om, tröttna på rummen, byta rum med barnen, ja, slita och använda vårt hus till fullo, det tänker jag är mitt mål i alla fall. I de andra två sovrummen tänker jag kommer räcka med vanliga garderober och eventuellt linneskåp. Vi ska nu försöka att skriva ner en så kallad kravlista och mejla till de större husbolgen och be om offerter. Men vi har ju ingen färdig planlösning att ge dom. Tanken är att de ska få se hur vi tänkt med placeringen och så får arkitekten rita upp något som kan passa oss! För det viktigaste är att de blir bra med vädersträcken. Slippa vakna av solen tidigt på sommaren, eller få solen mitt i tvn. Och så är de det här med vår granne också. Vår enda nära granne vill vi ju inte ha bredvid oss när vi sitter och äter middag. Vill inte heller behöva vinka till dom i morgonrocken när jag brygger mitt morgonkaffe, därför känns det bra att ha tvättstugan mot grannen. Och vardagsrummet. För vi har ändå fördragna fönster när vi ser på film på kvällen. Så även om grannen är trevlig är det ju skönt att få ha lite privatliv. Alla andra lägen är de ju nästintill skog vid. Och de andra grannarna längre bort får nog svårt att se upp till oss genom fönstren och alla träd. Hoppas vi. Skönt med insynsskydd. Så här är en tänkbar placering. Men det är enbart mina viljor. Adam spelar nämnligen spel på iPaden så han är för tillfäller inte med under denna planering.
Junis femte tand kom igår. Och det ser ut som att det är minst tre till på gång. Måste göra idiotiskt ont.
Det finns inte en enda plänlösning som vi fastnar för. Alltid är det något. Eller något? Nä, alltid är de typ trettiosex fel, minst. Så känns det i alla fall. Vi måste helt enkelt rita upp vår egna planlösning om vi ska få som vi vill ha. Men de är inte lätt att hitta de rätta. Idag hitta jag en planlösning på en nedervåning från Ekeforshus som ändå var "nästan" okej. De enda jag skulle ändra på i så fall var att: spegelvända köket, alltså flytta det till anda sidan, flytta ner tvätten till närmare entren, flytta upp trappen så att en dörr till tvätten får plats. Ta bort sovrummet helt och istället ha kök där, och den tidiga platsen för köket blir vardagsrum. Och så lägga till en till altandörr vid köket och ha ett trädäck i vinkel. Ja, som ni ser. Detta är ändå en planlöning som är "nära" att stämma överens med de vi (jag) vill ha. Jag börjar känna mig stressad. Inte över att bygget ska börja och man ska flytta. Jag ska försöka ha tålamod. Fast jag redan är less på att alla min sjutusen kurslitteraturer ligger utspridda på matbordet som får agera kontor. Nu när jag ska skriva min stora uppstas på 25 sidor så ser jag fram emot att få plugga i lugn och ro i köket. Not. Men jag biter ihop. Jag är mest stressad över att vi har sagt att vi ska vänta till höst med att börja med något. Alltså har vi BARA till höst på oss att finna den planlösning som vi vill leva med. Den planlösning som kommer bli vårt hem. De är fasen inte lätt. Vi har ju redan letat och tänk och försökt klura ut den rätta i flera månader. Men detta hus var inte så dåligt. Men de var heller inte perfekt. Planlösningen på övervåningen tänker jag inte ens publicera då den inte alls stämde överens med våra krav. Ett allrum på 27 kvm liksom. Och bara tre sovrum. Vi vill ju ha alla fyra där uppe och inget nere. Ett allrum som dessutom bara barnen kommer använda för att se på film och spela tv-spel. Nä, den ytan behöver absolut inte vara så överdrivet stor. De gäller att komma på vad man vill ha och använda ytorna på rätt sätt. Typ ett enormt kök och enormt vardagsrum. Att ha en hel undervåning som sällskapsyta. De känns som ett krav vi har. Och ett kontor. När jag väl är lärare skulle jag vilja kunna stänga in mig och rätta alla läxor i lugn och ro. Och ha alla mina böcker och mappar och viktiga papper i sorterade fack, ordning och reda, det är något jag längtar efter.
Om inte vi kommer på hur vår planlösning ska se ut innan sommaren är slut tycker jag vi borde ta hjälp av ett proffs. Be någon som kan rita upp de vi vill ha. De är nog lättare för någon som gjort de förr. Vi är ju som sagt fortfarande nybörjare och amatörer när de gäller husbygge. Men jag hoppas ändå på att vi ska kunna fixa ihop en alldeles egen planlösning. Det vore ändå kul.